Marksten

Marksten är enkelt att jobba med och går att använda till trappsteg, stödmur, altan, gångväg, rabattgränser eller som dekoration i trädgården. Den passar lika bra till en gammal konstruktion som en ny. Sen ger det stora utbudet av färger och mönster många möjligheter till en personlig utformning.

Marksten eller stenplattor

Det som skiljer marksten från trädgårdsplattor är formatet. Marksten är mindre än trädgårdsplattor. Sen skiljer sig också hållfasthetsklassen, marksten kontrolleras genom spräckhållfastheten. För plattor gäller böjhållfastheten. Planering
Förarbetet är huvudarbetet när du jobbar med marksten. Gör du det ordentligt och noggrant från början kommer resultatet vara längre, se snyggare ut och kräva mindre underhåll.
Börja med att skissa ut området, gör sen en detaljerad och måttsatt ritning. Det kan även vara klokt att rådfråga en trädgårdsarkitekt eller en markentreprenör. En provläggning av ditt mönster ger dig en chans att se om stenarna passar ihop. Ingen sten är den andra lik så det är också bra att se vilka stenar som kommer var. Om du behöver kapa till stenarna så kan du välja att lämna in dem hos en fackman eller göra det själv, med t.ex. en vinkelslip(som har sten- eller diamantskiva), stenklippare eller huggmejsel.
Stenarna är tunga så be leverantören att placera stenarna i närheten av området där det ska användas.

Fogsand

Torr fogsand som innehåller kiselsand är att föredra då det lättare tränger ner i fogen och stelnar efter ungefär 12 timmar. Fogens uppgift är bl.a. att fördela lasten, upprätthålla stabiliteten och hindra ogräs från att växa upp.

Att lägga marksten

Den färdiga läggningen ser ut såhär sett nerifrån: fiberduk, bärlagergrus(0-40mm), grus(0-16mm), läggningsgrus(0-8mm), sättsand, marksten. Börja med markera ut ytan som ska stenläggas med träpinnar och snöre. Gräv sedan ut till 15-20 cm djup för gång och uteplats, för garageuppfart bör det vara 25-35 cm. Redan här kan du tänka på vattenavrinningen och gräva med 1-2 cm lutning. Vattnet ska alltid ledas bort från huset. Utan vattenavrinning kan det bli försämrad bärighet samt frostsprängningar på vintern.
När du har grävt ut så planar du ut underlaget med plattvibratorn. Sen lägger du ut en fiberduk, också kallad markstensduk, för att hindra insekter och växter från att komma upp. Därefter ska en bädd av bärlagergrus läggas ut och plattvibreras för varje 10-15 cm du fyller på. Sen lägger du på 10-15 cm grus och jämnar och plattar till. Efter det lägger du 3-5 cm av det fina läggningsgruset. Till sist fyller du på med 3 cm sättsand.
Sen börjar själva läggningsarbetet. När du lägger ut stenarna så lämna en 3 mm fogbredd för fogsand. För att säkerställa fogbredden bör stenarna läggas löst så man får in luft mellan stenarna. När mönstret är klart och stenarna är på plats så fyller du fogarna med fin fogsand. Använd en borste för att sprida sanden. Vattna sen sanden försiktigt, häll på ännu en omgång med sand och borsta igen. Därefter kan du använda dig av plattvibratorn igen men se till att antingen ha en gummiduk eller plastplatta under den. När du gör det här händer tre saker: ytan blir plan, sanden i fogarna komprimeras och blir tätare samt stenarna blir stadigare då det pressas upp sättgrus mellan dem. Använd aldrig en vibratorplatta mer än högst två gånger på stenarna.

Skötselråd

En av de främsta fördelarna med marksten är att kräver så lite underhåll efter läggning. Det enda som behöver kontrolleras är fogsanden. Försvinner den så bör det fyllas på med nytt.
Under det första året ska helst halkbekämpning med salt undvikas då betongen är känslig för salthaltigt vatten.
Vid rengöring går det att använda högtrycksspolning men det kan nöta bort betongens yttersta skikt. Det mest effektiva är att rengöra med vatten och borste. Eller en sopkvast när det är torrt.
Betong innehåller cement som är kalkbaserat. Kalken kan ibland visa sig i form av en tunn gråvit beläggning. Den brukar dock försvinna med tiden. Om det inte försvinner kan man pensla betongens yta med 20 % syra, t.ex. saltsyra. Spola därefter med lågt vattentryck.