Kevytsorabetonista valmistetut harkot tulee rapata pian muurin tai seinän rakentamisen jälkeen. Itse harkot ovat huokoisia, joista sekä kosteus että tuuli pääsevät nopeasti läpi. Kipsi tiivistää muurattua seinää ja sitä käytetään tasaisen ja sileän pinnan luomiseen. Tälle pinnalle voidaan myös antaa erilainen tekstuuri esimerkiksi muurarin harjalla tai kaavinlaudalla täysin toiveidesi mukaan.
Laastia on saatavana useilla eri lujuuksilla ja se luokitellaan asteikolla A:sta E:hen, jossa A on vahvin vaihtoehto ja sitä kutsutaan yleensä myös sementtilaastiksi. Yleisimmät rappauslaastityypit ovat A, B tai C. Tyyppejä B ja C kutsutaan kalkkisementtilaastiksi, tai niin kutsuttu KS-laasti, ja ne ovat yleisimpiä seinien rappauksessa. Perussääntö on, ettei koskaan rappaa lujemmalla laastilla pinnalle, jossa on heikompi laasti. Joten jos seinä on muurattu B-laastilla, voit rapata tyypin B laastilla tai heikommalla.
Pienemmät erät voidaan sekoittaa suoraan lasstisangossa betonisekoittimella, mutta isompiin töihin kannattaa käyttää betonimyllyä. Tällä voi sekoittaa 2-3 pussia laastia kerrallaan ja jos sinulla on avustaja, joka hoitaa kipsin sekoittamisen ja toimituksen, voit keskittyä rappaukseen.
Vanhempi rappaus voi joskus irrota. Voit koputtaa pois kaikki irtonainen rappaus ja sitten rapata kyseinen alue samantyyppisellä laastilla.
Varmista, että sinulla on kaikki tarvitsemasi paikoillaan ennen kuin aloitat ja että kaikki valmistelut on tehty. Kun laasti on sekoitettu, sinulla on rajoitettu aika ennen kuin se alkaa kovettua.
Isommissa rappauksissa on hyvä olla yksi tai useampi apulainen, joka auttaa muun muassa uuden laastin sekoittamisessa.
Työskentele rajoitetuilla alueilla ja sekoita vähän laastia kerrallaan, jotta ehdit käyttää sen ennen kuin se kovettuu.
Vältä rappausta suorassa auringonvalossa. Pilvinen ja hieman kostea päivä on parempi vaihtoehto, silloin saavutat parhaimman lopputulokseen.
Här följer steg-för-steg instruktioner om hur du lyckas med ditt byggprojekt.
Putsa murblocksväggar utvändigt med murbruk B för att få en slät och tålig yta.
Blanda slamningsbruk med visp i en hink. Blanda en del standardcement med tre delar mursand.
Tillsätt vatten.
Blanda med maskinvispen och komplettera med mer vatten tills du får en vällingliknande konsistens.
Slamma de ytor som ska putsas för att få ett bättre fäste för putsen.
Slamma murad vägg som ansluter mot mark, ner till 60 centimeter under tänkt marknivå.
Lägg på slamningsbruk på en putsbräda med en iläggsslev.
Fatta putsbrädan med båda händerna och sätt i den i nederkant av ytan som ska slammas. Dra uppåt för att fördela bruket till ett 2–3 millimeter tjockt lager.
Jämna av ytan med en murarborste.
När den slammade ytan torkat så att den börjar ljusna är väggen klar att putsa.Spika upp cirka 10 millimeter tjocka lodräta läkt med en meters mellanrum.
Mellan läkten skapas fack för putsbruket.
Vid ytterhörn och i överkant på muren, använder du istället brädor för att skapa anhåll i nivå med läkten.
Blanda murbruk B i en tombola. Använd en del murcement A, fem delar sand och vatten.
B-bruket ger en tålig putsad yta på murade väggar utomhus. Lägg på ordentligt med bruk med putsbrädan i det första facket mellan två läkt. Börja nerifrån och arbeta uppåt.
Dra av överflödigt bruk med en rak bräda som förs uppåt längs läkten i en sågande rörelse.
Skär med en murslev längs läkten i de fyllda facken på väggen och lossa läkten.
Fyll skårorna med bruk och jämna till med mursleven.
Ta bort anhållen vid hörnen och vid murens överkant.
Bearbeta ytan med putsbrädan när putsen härdat och blivit fastare i konsistensen. Arbeta i cirkelrörelser över ytan, för att släta till och fylla ut ojämnheter. Det kallas att skura ytan.
Putsa och skura övriga väggar på samma sätt. Justera ytterhörn på fri hand.
Vänta ett dygn innan du putsar och skurar ett fall på murens ovansida på fri hand.
Skydda den nyputsade ytan mot regn de första tre dygnen.
Vid varm väderlek vattnar du ytan efter ett dygn, annars kan ytan härda för snabbt och spricka. Vattna sedan två gånger om dagen i 3–5 dagar.